I rykande snöstorm tog sig tjugotvå Hbl-seniorer ut till Hanaholmen onsdagen den 24 januari. Där blev vi varmt emottagna med skål i skumpa av ”Hbl-ättlingen” Kaj Mattsson, Gunnars pojke och i ungdomens dar först tjoppare, sedan vaktmästare hos oss under studietiden. Han har gjort en präktig karriär i hotellbranschen och är nu hotelldirektör på Hanaholmen. 

Kaj visade oss runt i det nyrenoverade och utvidgade kulturcentret som verkligen var en fröjd för ögat.
I bottenvåningen finns nu en trivsam kafé-bar-hörna.
De två hotellvåningarna är fräscht inredda och konferensutrymmen finns för varje behov, plus simbassäng och bastu.
Restaurangen prisas för sitt goda kök som vi fick testa till lunch efter rundvandringen.  

   Kulturcentret för Sverige och Finland kom till då Finland fyllde femtio år 1967. Sverige efterskänkte då 100 miljoner kronor i statsskuld från krigsåren och som en gengåva fixade Finland kulturcentret. Placeringen var ett dilemma, Finland föreslog Sveaborg men det gillades inte i Sverige. Kanske skammen över Cronstedts kapitulation 1809 ännu spökade för svenskarna. Stiftelsen för Åbo akademi ägde Hanaholmen efter Nicholas Sinebrychoff och sålde ön till staten. Den 1 juni invigdes kulturcentret av Carl XVI Gustaf och president Kekkonen.

   Till födelsedagsgåva då Finland fyllde 100 gav Sverige den besynnerliga kvinnorstatyn som står i havet utanför Hanaholmen. I snöyran kunde vi se en skymt av mästerverket. Men som helhet är Hanaholmen en pärla, den ursprungliga stilen har bevarats med pietet. Moderna material och ny teknik har införts med försiktig hand.

   Hanaholmen har digert program. Under året är det värt att passa på allt som sker kring Ingmar Bergman, 100-årsjubilar också han. Själva holmen med park mot havet är väl värd en utflykt då sol och värme återvänder. (MBP)
                        Maj-Len Wallén i kaféets dyrgrip,  
                en dansk designstol värd 30.000 euro.    

Kaj Mattsson i hotellrum med dubbelsängen vänd så att havet, inte tv-skärmen utgör utsikten.